Att vara kär.
Ja idag tänkte jag väl skriva lite om det. För jag har helt enkelt inget annat att ta upp atm.
Kärlek är inte lätt. Nej inte på något sätt. Aldrig en längre tid.
Det är alltid något. Man oroar sig och har olika åsikter.
Man bråkar och surar.
Varför kan nog ingen svara på.
Men även när det är som värst, så vill man inte vara utan honom.
I mitt liv fungerar det så, för mig.
Jag kan vara hur arg som helst, men ingenting gör mig glad förutom att känna migsjälv i hans famn igen.
Han är den jag behöver när jag är arg, ledsen, glad, sur. Ja på alla mina humör så vill jag har honom där.
Han är den enda som förstår mig.
Han är den enda jag kan sjunga för, berätta mina skämt för, fråga mina idiotiska frågor till, gråta hos, känna mig bekväm med.
Han förstår nog inte det själv. Men han är min ängel.
Han får mitt hjärta att hoppa och så fort jag ser något intressant så vill jag bara springa till honom och berätta det.
Han är i mina tankar hela tiden. Han förtjänar all min tid.
Även om jag inte kan det.
Det finns inte något riktigt sätt att förklara hur jag känner.
Jag har levt med samma person i 2,5 år nu. Och jag ångrar inte en sekund.
Han är den jag planerar att flytta ihop med. Någon dag.
Om allt går som jag vill.
Jag älskar dig Joel.
Vare sig du tror mig eller inte.
1 kommentar(er)
