tvivel

2015-06-26 @ 22:41:18 ? Permalink ?
Är så mkt svart eller vitt i mitt lov nu. Inga gråzoner och jag hatar det. Det är så sjukt energikrävande att gå från superpepp på allt till att inte vilja lämna sängen för man bryter ihop.

Jag växlar från att vilja ringa alla jag känner på en gång till att vilja stänga in mig i ett rum och aldrig komma ut. Det blir ofta det senare. För jag vet att det vänder så fort och jag orkar inte ha folk runt mig då.

Just nu är det full on panik för allt i min framtid. Jobbet efter semestern. Sluta jobba efter det. Jag orkar inte tänka på det för jag får ingen ordning på tankarna... 

önskar inget hellre

2015-06-13 @ 04:35:00 ? Permalink ?
Än att du inte hade någon inverkan på mig. Att jag vid synen av dig kunde låta bli att känna allt på en gång. Att du var som vem som helst. Oviktig. Ointressant. 

Jag är ingenting i dina ögon. Och jag vill be dig att sluta, men jag suger åt mig varje mikrosekund. För det får mig mer levande än på så väldigt länge. Jag vet inte varför. För det sista jag vill är att känna såhär. Det sista jag vill är att återuppleva allt. Och jag hatar mig själv för att jag inte kan släppa det. Det kommer kanske aldrig vara över för mig.

förtrollande

2015-06-08 @ 20:03:19 ? Permalink ?
Jag vet inte vad jag ska säga riktigt. Det kommer bli två jobbiga månader.
För allt kommer dras upp för mig. Jag kommer utsätta mig för min ångest dagligen. Och glädjen det ger är så jävla falsk. Jag hatar mig själv efteråt. 
För jag faller för det sista på jorden som jag borde falla för.

RSS 2.0