När livet är svårt. Som idag. Så hittar jag räddningen i styrkan från förr. Från min "barndom". Tesse har suttit i telefonen med mig i 3,5 h nu, kollat film och myst.
Hittade ett gammalt brev också. Som jag skrev för många år sedan, till pojken jag då älskade. Som jag iofs fortfarande älskar, om möjligt ännu mer men på ett heeeeelt annat sätt. Min fina bro !
Jag skrev det på en årsdag. Och jag skrev det där citatet som jag älskar:
you're everything i want
'cause you're everything i'm not
Det är så jag känner med många människor. Jag älskar att de är allt jag inte är, för jag har alltid avskytt mig själv.
Jag tar små små steg i rätt riktning denna veckan dock, men ibland får man stanna upp, och tänka om ångesten är värd att genomlida, eller om det är bättre att gå hem, krypa ner under en filt och äta glass.
Så blev det idag.
Jag vill inte bryta ihop på jobbet. Det är bara fel. Och när jag väl börjat tänka i de där banerna så är det svårt att sluta om jag inte byter miljö.
Ska åka till psykologen snart, det känns bra att det gick neråt just i dag av alla dagar, så att jag kanske kan sitta där och berätta lite mer om varför jag mår som jag gör.
Det är så svårt när man har haft en bra dag att sitta där och försöka komma ihåg varför man mådde dåligt, om så bara kvällen innan.
0 kommentar(er)
