har flytt i en vecka. och så mycket har hänt på den veckan att jag fan vet varken in eller ut.vissa saker går bra. vissa går bättre än väntat och mycket går rätt åt helvete. jag kämpar för att stå upp. håller huvudet högt ibland för jag märker att folk inte orkar höra mer. det har liksom slutat vara kul att jag mår dåligt. .... åfan, för det har jag inte tyckt i 8 år nu. jag är mer trött på det än er, tro mig. men jag kan inte fly från mitt eget sinne.jag behöver dela med mig ibland, för just nu är jag inte stark nog att klara mig själv. jag behöver avlasta mina känslor. mina tankar. allt bara tynger ner mig. jag går i motvind hela jävla tiden för jag vet att jag måste möta det. jag vet att jag måste bearbeta det men det tar stopp. jag känner trycket i bröstet bara jag tänker den tanken. jag förstår dig men jag skyller på dig. jag skyller på dig för jag står kvar i en pöl av ovisshet och osäkerhet. det finns bara gråa dagar. och jag hatar dem. jag vill spy på dem. igår satt jag på flyget och tänkte med ett leende att det spelar fan ingen roll om vi störtar. då slipper jag i alla fall kämpa mer. varför jag är så här jävla ärlig här, det vet jag inte. jag bryr mig inte längre.
1 kommentar(er)
