Uttömd

2015-10-16 @ 12:49:59 ? Direktlänk ? Åsikter/funderingar
När man kommit ifrån sin ångest i stor del, när livet rullar på och man kommer in i någon slags rutin, då blir man så jävla nedtryckt av påhälsningen från ångesten. I en vecka nu, har den legat där, konstant. Ilande. Och jag pallar fan inte.
Att vakna 20 ggr per natt, helt kallsvettig och tårar i ögonen, av en förbannad jävla ångest som jag inte vet vart den kommer ifrån. En pytteliten ångestattack också. Det sög. Totalt. Som att två år av progress bara rann ut i havet.
 
Det sticker konstigt i kroppen, vill allt och ingenting. Och 99% av gångerna så blir det ingenting som väger starkast. Så ingenting är vad jag gör. Dag ut och dag in. Buhu, självömkan till tusen. fml och allt det där.
 
Helvete.

Kommentarer
Postat av: Julia c

Men du, åh..❤️

2015-10-16 @ 17:31:33
Postat av: jossan

du är fin julia! <3

2015-10-18 @ 16:56:23

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0